Precis lika självklart som alla vet att personer som skriver "jag älskar långpromenader" i en kontaktannons ljuger...

...Precis lika självklart känner jag att jag inte tror på folk som säger att dom älskar att ha träningsvärk.

För nu är det så här va.

Igår var jag på gymmet för första gången på ungefär tre-fyra månader. Innan dess gick jag och tränade fem, sex gånger i veckan i ungefär ett halvårs tid, på sommaren fyra, tre...om man ska ha lite självinsikt så ibland kanske bara två gånger i veckan men ändå.

Tänk er Bambi på hal is fast i en skräckfilmsversion där Bambi ramlar igenom isen men tillslut kämpar sig upp igen med hjälp av sina absolut sista krafter, lite så kände jag när jag skulle gå och lägga mig på kvällen efter mitt första gympass.
Jag somnade och tänkte att allt var frid och fröjd precis som Bambi skulle ha gjort för att hämta nya krafter.

I skräckfilmsversionen hade nog tyvärr Bambi blivit skjuten i sin skönhetssömn och så kände jag mig också, jag vaknade nämligen upp mitt i natten och hade ont i hela kroppen. Jag hann tänka på en rad olika hemska sjukdomar innan jag fattade att det var träningsvärk och hur jag än vände och vred på mig så gjorde det ont någonstans i kroppen.

Dessutom kändes det lite som "ta två, betala för tre"
För hur det gick till att jag bara tränade två muskelgrupper men fick träningsverken i resten av kroppen på köpet överlåter jag till någon mer kunnig person att svara på.


-------------

Förlåt för att jag drog in Bambi i det här.