Är sjuk igen. Ni vet hur det är när en kille är sjuk. Det är hemskt och eftersom jag är gammal nu så antar jag att det kvalificerar mig att kallas för en man, vilket gör det hela minst tio gånger värre. Det är ungefär som att sitta på ett tåg bredvid två barn som leker med opraktiskt stora dinosaurieleksaker. Vilket jag, förövrigt, som av en märklig händelse, gör just nu. Som om det inte vore nog så är det två sådana dära barn som inte borde få leka med dinosaurier tillsammans.
För barn som leker med dinosaurier kan jämföras med magneter, det krävs en plus och en minusmagnet för att det ska gå bra. Ni förstår att när det är två plusmagneter, eller som i det här fallet, två barn som båda ska vinna och utrota det andra barnets dinosaurie till den grad att mänskligheten aldrig någonsin skulle höra talas om dinosaurier igen. Ja, då är det en evighetslång kamp på liv och död där den enda "stenen i skon" liksom är att ingen går med på att dö, någonsin, nåja. I alla fall i en timme och två minuter till, sen är vi framme.

Det kan vara så att jag är lite bitter för att jag är sjuk, det kan faktiskt eventuella vara så.