Igår åt jag en semla precis som alla andra i Sverige också gjorde. Så imorse tänkte jag att idag ska jag gå på en promenad, som kompensation liksom.

Och det är inte det att jag hatar att promenera, det är ett lite starkt ordval, det är mer det att jag verkligen hat..nej förlåt, ogillar det. 

Hur som helst så satte jag på mig alla kläder, när jag var klar såg de ut som om jag var den enda personen som inte hade fattat att Gotlands högsta punkt bara är 82 meter över havet och helt allvarligt tänkte åka skidor på den här ön idag.

Med kläder som var redo att klara av en istid men med en nästan obefintlig motivation kom jag ungefär till grinden innan jag bestämde mig för att gå hem igen.

Det blev en promenad på ca 20 steg. Det är jag ju inte riktigt helt nöjd med och jag tror till och med att jag brände mer kalorier när jag satte på och tog av mig alla kläder än när jag gick själva "promenaden".

Det som gör allting sådär extra jobbigt och får mitt samvete att önska att jag iallafall hade gått en liten bit till är ju det faktum att jag precis har hittat en till semla i kylskåpet. Men jag kan ju alltid gå imorgon igen, vi får se.